Ett år av saknad
Detta inlägget är tillägnat mina fantastiska och oerhört saknade morföräldrar. Även min underbara morfar gick bort i somras, fem månader på dagen efter mormor. Jag sitter här och har en sådan där dag då jag saknar dem oerhört mycket. Så mycket som man fått uppleva med dessa två fantastiska människor är nog få förunnat, att få ha träffat dem nästintill varje dag under hela sin barndom har gjort minnena många. Hur man alltid fick glass och kakor av mormor när man kom in i köket och hur morfar gjorde i ordning så att man kunde hoppa i höet. Jag vet att jag borde vara glad över de nästan 27 åren jag fick med dem, men det gör inte saknaden mindre för det!
//ett saknande barnbarn
Kommentarer
Trackback
